0

2017 - en sammanfattning

 
Januari
Uppsala var kallt och snöigt som sig bör, och jag hade i princip bestämt mig för att hoppa av lärarprogrammet. Jag var ca 2 sekunder från att bara skita i allt och börja om, men så blev det inte - vilket jag är glad över nu. Jag pluggade på teologiska instutitionen, förstås, och kände mig överlag peppad på det nya året även om det fanns endel tunga känslor som jag gick och ältade. Jag och Mike shoppade loss på Ikea och piffade till lägenheten från topp till tå - efter 6 månader i vår trea började jag äntligen känna att det var ett riktigt hem.
 
 
Februari
Jag flög upp till Umeå för att hälsa på Anna - det blev några jättefina dagar med massa ost och massa rödvin. Vi drack oss salongsberusade i hennes lilla lägenhet och hann diskutera allt mellan himmel och jord innan det var dags för mig att flyga tillbaka till Uppsala. Många kvällar hemma i Uppsala spenderades på nation med en ölflaska i handen, eller hemma i soffan med Mike framför någon tv-serie. En mysig månad överlag.
 
 
Mars
Astrid kom tillbaka till Sverige under några dagar (hon bor ju vanligtvis i Berlin) och vi passade på att dricka kaffe på Storken och mysa runt i Uppsala tillsammans med hennes tvillingbror Oskar. Mike och jag åkte till Stockholm och gick på Fotografiska museet, jag började på allvar ta tag i skrivandet av min C-uppsats och utseendemässigt befann jag mig i en period där jag körde på tjock svart kajal till vardags. Förstår inte hur jag orkade lägga den varje morgon? Palla.
 
 
April
Jag kraschade, totalt. Åkte hem till Värmland för att skriva på C-uppsatsen men tillbringade dagarna med att ligga i min gamla säng och bara gråta, gråta och gråta. Gick långa promenader och kramade om min mamma så hårt jag bara kunde. Allt kändes osäkert och svårt, och vårens framfart gjorde mig bara ännu mer ledsen. Hela min omgivning verkade så bekymmerslös, så varför kunde inte jag också vara det? Jag tog mod till mig och kontaktade vårdcentralen för att få tid hos en psykolog. På grund av långa väntetider fick jag inget förrän till efter sommaren, men vetskapen om att jag skulle få hjälp med min ångest gjorde ändå att jag orkade ta mig vidare. Citatet ovan beskriver ganska bra hur jag kände överlag den här månaden. Ändå var april ingen dålig månad, bara en månad som i efterhand betydde att jag fick ett nytt perspektiv på många saker. Och just ja, jag tatuerade mig för andra gången i livet också.
 
 
Maj
Efter en tuff period så blev det lite ljusare, ändå. Mike och jag åkte till Tallinn under några dagar och skämde bort oss själva med stora mängder god mat. Att bo på hotell och inte behöva tänka på något alls än bara mig själv och Mike var precis vad jag behövde just då. Jag blev klar med C-uppsatsen, och jag fyllde 22 - men jag orkade inte ha någon fest, så det hade jag dåligt samvete över, förstås. Äh, skitsamma. Det kommer fler jävla födelsedagar och det är ingen lag på att man måste ha fest bara för att man fyller år, så det så. Dessutom körde jag och några till på en riktigt härlig grillkväll i slutet av månaden för att bara fira lite allmänt - såväl födelsedagar som uppsatsinlämning - så det räknas ändå, tycker jag. Det blev varmare ute och jag invigde mina nya sandaler - som gav mig skavsår, förstås, men dom är snygga så whatever.
 
 
Juni
Sommarvärmen kom med stormsteg och i och med det så öppnade nationernas uteserveringar. Plugg övergick till jobb och jag smörjde in kroppen med brun utan sol för att dölja det faktum att jag spenderade sex dagar i veckan med att springa i vårdkorridorer med linolueumgolv, iförd foppatofflor, snarare än att ligga på en strand någonstans och chilla. Jag åkte till Halland i slutet av månaden för att gå en skrivarkurs, och i och med det bestämde jag mig för att ta tag ordentligt i det ungdomsboksmanus jag filat på sedan 2011. Jag började skriva, och skriva, och skriva, och skriva - och när jag inte skrev, så jobbade jag. Min lillebror tog studenten, så jag och Mike åkte till Värmland på snabbvisit för att gratulera honom, såklart. Mike och jag tog även ett definitivt beslut om att vi ville bli med hund - och således började jakten på rätt ras och uppfödare.
 
 
Juli
Jobb, jobb och mera jobb. Jag åkte till Värmland på blixtvisit för att se Håkan Hellström i Mariebergsskogen tillsammans med Elin och Astrid, men annars bara jobbade jag. När jag inte gjorde det så skrev jag, eller så sov jag. Man blir trött av att jobba i sommarvärme. En bra månad överlag, men det finns ärligt talat inget annat att rapportera från den. Den kom och gick, helt enkelt. 
 
 
Augusti
Det blev kräftkalas, det blev två-årig förlovningsdag, det blev joggingrundor i Hågadalen med små kalvar till sällskap, det blev kvällssol och det blev Pimm's på balkongen i Flogsta. Jag gick på mitt första psykologbesök och grät ögonen ur mig. Jobbigt men skönt på samma gång - jag kände att det var bra att jag gjorde det. Att det skulle leda till något bra. Att mycket skulle bli enklare när jag väl fått ordning på alla jobbiga känslor och ångesttankar som bubblade omkring inne i lilla kroppen. Jag fick lönen från juli och la hiskeliga summor pengar på helt onödiga saker - som sig bör. Treat yourself. Vi hittade en lämplig hundras (Bichon Havanese!) och en uppfödare som vi klickade med, och som även planerade en valpkull under den kommande hösten.
 
 
September
Mitt hår började bli långt på allvar och jag klarade en omtenta jag haft hängandes över mig alldeles för länge. Jag slutade använda linser helt eftersom mina ögon fick någon form av allergisk reaktion emot dem, och gick istället över till att bli glasögonorm på heltid. Det var insparkstider i Uppsala och känslan av att min favoritårstid - hösten - var på väg, fick mig att le lite större och orka lite mer. Psykologbesöken fortsatte och jag började sova lite bättre om nätterna till följd av det. Jag jobbade med mitt bokmanus tills jag fick ont i händerna av allt tangentbordsknattrande, och lämnade slutligen ifrån mig det till en lektör för provläsning.
 
 
Oktober
Jag och Lydia gick långpromenader i ett höstvackert Hågadalen, och den 19 oktober skickade jag in mitt bokmanus till en rad olika förlag efter att ha fått positiv respons från lektören. Jag la lite för mycket pengar på mysiga fikor på stan, och fick något slags dille på potatis och purjolökssoppa. Gjorde det till lunchlåda typ varje dag. Nåja, billigt och bra käk så det kanske jämnar ut det där med fikorna. Man får se det så. I slutet av oktober åkte jag till Skåne för att hälsa på Frida. Det blev en väldigt fin och mysig helg. Så skönt att träffa människor som man saknat så mycket. 
 
 
November
Mörkt, kallt, dyrt och alldeles alldeles underbart på flera sätt. Vädret sög, jag frös, jag spenderade hiskeligt mycket pengar (mest till följd av att jag och Mike gjort upp det så att jag skulle stå för handpenningen på valpen och han för en del annat, så innan jag visste ordet av hade 6000 kronor försvunnit från mitt sparkonto, i och med att kullen vi väntat på kom till världen den 5 november.) och jag gick på gasque! Teologiska instutionen festade loss på V-Dala, och det blev en jättefin kväll allt som allt. Jag och Mike firade treårsdag på Flippin' Burgers i huvudstaden och passade även på att hälsa på vår blivande familjemedlem som hunnit bli tre veckor gammal och hur söt som helst. Den 29:e satte Mike och jag oss på tåget mot Köpenhamn för att unna oss en liten resa med jultema - det vankades god mat, julmarknad på Tivoli och inredningssuktande på Ilums Bolighus. Perfekt, med andra ord. Allt som allt en fin månad, den mörka himlen till trots.
 
 
December
Jag blev med nya glasögonbågar - äntligen - och i plugget gick det bra, trots endel nervositet och känslor av att jag inte riktigt greppade vad jag höll på med. Mike och jag hälsade på valpkullen igen och bestämde oss för att det är en liten Yannick som kommer hem till oss i Januari. Över jul for vi hem till mitt föräldrahem i Värmland och jag passade på att göra ett välbehövligt frisörbesök. Elin, Astrid och jag samlades i Elin och Tims lägenhet för en kväll och efter det kände jag mig fulltankad med ny energi innan det var dags att bege sig tillbaka mot Uppsala igen. Imorgon går jag ett pass på jobbet, men sedan är jag ledig ett tag - och i och med det så åker jag och Mike till Stockholm över nyår för att skåla in 2018 tillsammans. 
 
Allt som allt: 2017 blev ett väldigt bra år, på de allra flesta plan. Det har definitivt tagit mig i rätt riktning, och jag hoppas att 2018 kommer fortsätta på samma sätt. Bloggen kommer leva vidare även under nästa år, är planen, så om ni känner för det är ni välkomna att fortsätta följa mig här i cyberspace.
Listor lista personligt vardag

Kommentera här: