Sommar, sommar, sommar
2 juli 2017. Bloggen lever fortfarande, om än bara sporadiskt. Just idag kände jag att det var dags för ett livstecken.
 
Mike och jag har ganska precis kommit hem efter ett dygn i Stockholm. Vi har varit och sett Ricky Gervais i Globen och det var SÅ bra och kul. Skrattade tills det gjorde ont i käkarna! Inte helt dumt. Förra veckan var jag dessutom i Falkenberg på skrivarkurs, så de senaste dagarna har verkligen varit som en liten minisemester för min del. En välbehövlig sådan eftersom jag från och med tisdag jobbar i princip varje dag under hela juli, med undantag för ett litet avbrott då jag ska till Karlstad på Håkan-konsert med Elin och Astrid. Jag känner mig inte jättepeppad på en massa jobb, men i slutändan är det pengar och pengar är alltid något som behövs - så det är bara att bita ihop och se glad ut. Dessutom är den här sommaren ganska lyxig på jobbfronten om man jämför med fjolårets sommar. Förra året jobbade jag utanför Uppsala, på två olika ställen, och pendlade ganska länge varje dag. Dessutom vantrivdes jag på en av de två platserna, och jag hade ofta en klump i magen innan arbetspassets början. Jag är fortfarande kvar hos samma arbetsgivare ska väl sägas, men jag har haft turen att få börja på ett annat ställe som ligger väldigt centralt i staden, där stressen inte är lika påtaglig, dessutom. Jag är otroligt tacksam för det.
 
Annars då? Jag och Mike har efter många och långa diskussioner från och till tagit ett beslut om att vi vill skaffa hund. Vi har diskuterat det av och an i lite drygt ett år, och nu känns det som om vi kommit till ett definitivt beslut om att vi skulle kunna ta oss an en liten valp, med allt vad det innebär. Det blir dock inget spontaninköp, såklart, utan vi har fått kontakt med ett bra kennel söder om Stockholm som (eventuellt) planerar valpar till nästa vår. Rasen vi bestämt oss för är Coton de Tulear - vitt och fluffigt med andra ord, och efter vad vi förstått en bra ras för de som är rookies på hundägarfronten. Jag är ju väldigt förtjust i stora hundar annars (typ rottweiler, bullmastiff etc) men jag vet med mig att jag inte har tillräckligt bra självförtroende för en sån hund och att de kräver v-ä-l-d-i-g-t mycket av en, gällande allt från motion till en rad andra situationer. Givetvis gör ju alla hundar det på sitt vis, kräver tid och energi av en alltså, men jag tror ändå att det är möjligt att förstå vad jag menar. Nu när vi bestämt oss känns det givetvis kul och pirrigt, men samtidigt bra att det är ett tag kvar. Det ger oss ordentligt med tid att förbereda oss och att tänka igenom allt både en, två, tre och fyra gånger till. 
 
Jag har kört periodisk fasta (16:8) i lite drygt en månad, och har snart gått ner 6 kilo på kuppen, vilket är helt sinnes. Allt som allt visar vågen snart på minus 10 sedan årsskiftet. Jag vet inte riktigt om jag vill säga att jag är "stolt" över det, en kropp är en kropp är en kropp liksom, men nog känns det skönt eftersom jag tidigare var väldigt obekväm i mitt utseende från och till. Inte så att jag var sjukt stor, men definitivt "för stor" för att känna mig tillfreds. Behöver jag ens skriva att alla är fina på sitt vis och att jag givetvis hade dagar även i min "förra vikt" då jag kände mig skitsnygg och fab på alla sätt? Tror inte det. Alla trivs bäst olika, så enkelt är det med det, och jag trivs bäst såhär, minus lite, lite till. Aja. Kan inte direkt säga att jag ansträngt mig så jag tänker inte skriva något i stil med "heja mig" eller så, har väl helt enkelt bara hittat något som passar mig och som bevisligen också ger resultat på vågen. Bra saker. Även gått endel på yoga och fått bekräftat att jag 1) är otroligt osmidig men 2) faktiskt också är duktigare än vad jag först vågade tro. Yay.
 
Elsa var här och hälsade på från Malmö häromveckan och det var så kul att se henne igen. En av mina närmaste vänner under flera år (snart ett decennium! Herregud!) och vi hade endel att prata om. De flesta av mina vänskapsrelationer ser ut på det sättet, man hör inte av varandra på väldigt länge men man vet att man alltid kan vända sig till varandra om det skulle vara något, samt att när man väl ses så tar man bara vid där man senast slutade. Har aldrig förstått mig på relationer som är beroende av att man hörs varje dag för att man ska räknas som "nära", det verkar sjukt jobbigt på något sätt. Dessutom är jag, i ärlighetens namn, inte så jäkla intresserad av att veta vad folk gör var och varannan dag. Jag ser det på instagram och facebook, det räcker så. (Introvert, någon? Jo tack.) Om någon av mina vänner läser detta och tänker "shit, jag har inte hört av Emma på hur länge som helst" - nej det kanske du inte har, men tro mig, jag älskar dig, värdesätter dig och tycker att du är helt jävla fantastisk ändå. Så det så.
 
Känner att detta inlägg har potential att bli hur-jäkla-långt-som-helst så jag avslutar med en liten, liten lista för att summera hur livet ser ut just nu.
 
1. Just nu läser du? De polyglotta älskarna - Lina Wolff
2. Just nu lyssnar du mest på? Somrigt. Typ Ted Gärdestad och Cornelis Vreeswijk.
3. Just nu oroar du dig för? Inte så mycket, faktiskt. Ekonomin kanske, är alltid fattig som en kyrkråtta under juni/juli eftersom jag dels inte får CSN, dels inte får någon ordentlig lön förrän i augusti pga timanställd.
4. Just nu äter du helst? Vattenmelon, standard sommarcraving.
5. Vad står högst upp på din önskelista just nu? Hm. En vit skjorta från Stenströms kanske.
 
Klart slut.
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress