Ljus i tunneln, jul i köket
 
Det har varit lite tyst här dom senaste dagarna. Det beror på att jag haft fullt upp med att redigera mitt bokmanus. Tidigt imorse blev det färdigt. Nu har 53000 ord lämnat mitt hjärta och skickats in till några olika förlag. Det tar ungefär tre månader att få svar - om man ens får något svar över huvud taget - så nu är det bara att vänta. Jag har haft darriga ben hela dagen och känt mig ömsom stolt, ömsom helt fylld av ångest. Ena halvan av mig tänker att mitt manus är bra, den andra halvan tänker att om någon över huvud taget svarar mig så kommer det vara för att säga åt mig att det jag skrivit är den sämsta skiten dom någonsin läst och att jag borde bannlysas från att någonsin skriva igen. Självförtroende hörni. Känsliga grejer. Efter att ha suttit på universitetet med Lydia och Dimitri i några timmar gick jag dock ner på stan, och i en liten second hand affär fick jag syn på den lilla skon här ovan. Utan att avslöja något om handlingen i mitt bokmanus så såg jag det som ett tecken, haha. Det finns ett par vita tygskor med i handlingen, nämligen. Ganska precis exakt ett par såna som på bilden. Det kommer att gå bra, det här. Det värsta som kan hända är att jag får ett nej - vilket ju också är det mest troliga.
 
 
Mike och jag tog en fika på Güntherska Hovkonditoriet för att fira att sex (!) år av slit är över. I sex år har jag jobbat med den här storyn, mer eller mindre aktivt. I sex år har jag tänkt på alla mina karaktärer, försökt sätta mig in i hur dom tänker och känner osv. Det känns som att jag haft själva storyn i mig hela tiden, men att jag behövt utvecklas i mitt eget sätt att skriva - och även utveckla ett större tålamod. Det blir många timmar framför tangentbordet och många djupa suckar under tiden man skriver på en "större" grej, det är ett som är säkert.
 
Just nu sitter jag hopkrupen i soffan framför tv:n, med en gul filt kring benen och en kopp Rooibos i handen. Det luktar jul i hela lägenheten, trots att det bara är oktober. I sann brittisk anda så har vi nämligen förberett vårat eget mincemeat i år, och det ska stå och götta till sig l-ä-n-g-e innan det är redo att användas i de små, små pajerna som är en klassisk juldessert i hela Storbritannien. Mums. 
En sån dag idag
 
Jag vaknade imorse med mensvärken från helvetet. Det kändes, på riktigt, som om någon knäat mig riktigt hårt i magen. Lyckligtvis blev det en aning bättre efter att ha varit uppe på benen en stund, så jag och Mike bestämde oss för att ta till vara på dagen och bege oss in till stan. Vi gick till Melrose Café, ett ganska nyöppnat ställe på Sysslomansgatan och brunchade med cheesecake och avokadosmörgås. Så himla gott! Väldigt mysig miljö dessutom, kan verkligen rekommendera det stället. Enda negativa var att det var ganska hög ljudnivå, men det får man väl ta om man går dit en lördag runt lunchtid antar jag.
 
 
Vi strosade runt på stan ett tag och bara njöt av vädret. Det har varit så ruggigt den senaste tiden, så det kändes riktigt fint att det var lite soligare och mer vindstilla ute idag när jag är ledig. Jag jobbade igår, under i princip hela dagen, och imorgon väntar ytterligare ett långpass. Just därför kändes det så skönt att veta att jag hade den här dagen helt oplanerad när jag vaknade imorse, att jag kan fylla den med precis vad jag själv känner för. Laga mat har varken jag eller Mike lust med idag, så det lär bli pizza senare, framför någon bra film kanske. Häromdagen såg vi Clueless - så himla rolig. Den har ju ganska många år på nacken nu (tror den kom ut 1995-ish?) men den håller fortfarande om man känner att man behöver se något väldigt lättsmällt. Att den dessutom är löst baserad på Jane Austens "Emma" gör det bara ännu lite roligare, hehe.
 
Jag tänkte egentligen inte köpa något särskilt i stan, men sen insåg jag att jag hade två rabattkuponger i väskan som gick ut idag. Nagellacket här ovan fick följa med hem, och så en ny face wash eftersom den jag använder nu kommer ta slut vilken dag som helst, så jag behöver ju en ny i vilket fall. Den här månaden har verkligen varit en sån månad då allt tar slut samtidigt, och då menar jag allt ifrån foundation till olivolja till dagkräm till duschgel. Lite störigt när det blir så eftersom pengarna bara rullar iväg, men å andra sidan dröjer det ju (förhoppningsvis) länge till nästa gång det blir så. What to do, liksom - när det är slut så är det ju slut.
 
Inne på Åhlens stod såväl chokladkalendrar som porslinstomtar framme, och samtidigt som det gjorde mig lite matt så kändes det en aning mysigt också. Snart är det jul. Eller, ganska snart åtminstone. Det känns som om det var jul alldeles nyss - det här året har gått så himla fort hittills. Det har känts lite som att försöka samla sandkorn mellan fingrarna, all tid har liksom runnit ifrån mig på ett sätt som känns nästintill läskigt. Samtidigt har 2017 varit ett väldigt bra år hittills, allt som allt - peppar peppar - och jag hoppas att de sista två (och en halv) månaderna fortsätter i samma anda. Och att 2018 blir minst lika bra, förstås.
Gäris som skriver
Om du är tjej alternativt icke-binär och ägnar dig åt skrivande så gå med i gruppen Skrivgäris på facebook. Det är en himla rolig grupp. Litteraturgäris är fin den med, om man gillar att läsa och vill få/dela med sig av boktips eller bara diskutera allmänt kring sånt som rör litteratur på olika sätt. Tips, tips.
 
Som en undergrupp till Skrivgäris, finns även en grupp specifikt för Uppsalaområdet. Igår kväll hade vi uppstartsmöte för den här terminen, så vid halv sju ungefär begav jag mig ut i Flogstakylan för att ta bussen in till stan och café Årummet där det skulle vankas te och idésprutande.
 
 
Det mörknar verkligen fort om kvällarna nu. Tyckte att den här lilla bilden blev fin på något sätt, suddig och allt. Älskade Flogsta. Jag gillar verkligen att bo här, även om det är en bit in till stan och husen ser ut som om de skulle kunna vara direkthämtade från Sovjets glansdagar. Dessutom finns ju Ica Väst här, och de flesta som bor eller har bott i Uppsala i egenskap av att vara student förstår nog vad jag menar när jag säger det, haha.
 
 
Det blev ett bra möte med många roliga idéer och mycket skratt. Vi blev ett gäng som började fundera på att eventuellt gå och se Liv Strömquists "Uppgång och fall" här på Uppsala stadsteater och det vore ju kanonkul. Ser förövrigt fram emot följande skrivövningar: den med äckliga ord och den om non-trustworthy narrators! Så himla kul att se vad man kan få fram utifrån det! Det är ju det som är charmen med skrivande ganska ofta, just det där att man får chansen att utmana och överraska sig själv litegrann utifrån sina egna förmågor eller icke-förmågor.
 
När tekopparna var urdruckna begav jag mig hemåt mot Floggan igen och kröp ihop intill Mike i soffan framför ett avsnitt av Morden i Midsomer. En fin kväll, med andra ord. Idag har jag varit i Stockholm hela dagen, på SU där jag läser specialpedagogik. Jag gick vilse två gånger innan jag hittade till rätt byggnad, snubblade över mina egna fötter på de överfyllda tunnelbaneperrongerna och betalade överpris för juicen inne på pressbyrån, men överlag var det ändå en fin dag med mycket intressanta diskussioner och föreläsningar. Som det ska vara, helt enkelt.